Vad händer idag då? Det är lillördag och nästan alla jag pratat med den senaste timmer har sagt att dem ska ut idag. På ett sätt har jag sjukt lust med att gå ut idag, men på ett annat sätt inte. Det som lutar för en utgång är eventet som är på amba och white idag. Det som lutar för hemmakväll är att jag inte känner mig på topp rent mentalt. Inser att det där lät konstigt men vet inte hur jag ska förklara vad jag menar… Samt att jag inte har speciellt mycket pengar (behöver dom i helgen, samt resten av månaden) eller dricka hemma. Ligger just nu och multitaskar: kollar på simpsons på tv, kollar på Entourage på datan, bloggar och messar. Blev ingen träning med Linn, men drog en snabbis till Älvsjö och gymmade en snabbis. Mest för att inte tappa greppet om träningen. Blir ett hårdare pass imorgon.

HEIDO

Idag vaknade jag upp och kände att "idag mår jag bra, idag har jag inga undermedvetna problematiska funderingar som trycker ner mig själv och min självkänsla!". Det känns bra att vakna upp en sådan dag kan jag tala om för er. Även om absolut inte ALLT är på tipp topp så känner jag mig i alla fall till freds med mig själv och det är väldigt viktigt för mig.

nu: entourage <3

Hehe sorri, glömde bort att ni fanns! Och eftersom jag nu har lite tid att döda (eller egentligen har jag aldrig tid att döda så skolan tar över, men jag ser till att ha lite dödar tid) så ska jag passa på att skriva lite om le weekend! I fredags pluggade jag som sagt på morgonen. Åkte sedan in till stan och vaskade (haha kan inte sluta säga vaska, även om jag den här gången inte använde det korrekt haha) lite av lönen, handlade: ett par svarta kilklackar i mocka, två tunikor från monroe, ett halsband och ett vanligt bas beige linne. På kvällen träffade jag upp Amanda, åkte till Retro och träffade upp buddies som hade en AW. Efter det var det utgång varpå jag och Amanda åkte till Gärdet för efterfest som visade sig vara sjukt obehagligt. Tog då en taxi bort därifrån, haha.. Rättare sagt sprang in i taxin och försvann fort som sjutton. Fick sovplats i Karlberg vilket var sweet då det var nära att åka. På lördagen fick jag ta mig upp tidigt eftersom att jag började jobba vid två.. Var dock tvungen att ta tåget som gick redan klockan ett från Karlberg.. I vanliga fall hade jag inte gått hemifrån förens klockan tjugo i ett, så det kändes lite halv surt.. I alla fall när jag vaknade upp på en madrass på golvet, med kläderna på samt nästan utan något täcke känner jag att jag har jävligt ont i hela kroppen. Till en början tror jag att det är för att jag sovit på golvet, men allteftersom spår hittas på kroppen insar jag att så är inte fallet. Följande spår är extra tydliga:

- Bula på höger tinning

- Skrapsår på höger knä samt ett hål i mina leggins

- Blåmärken på vänster underarm samt en krossad armbåge

Samt att jag är allmänt öm i hela kroppen, speciellt ryggen och axlarna, det känns som att jag har körd värdens jävla mördar pass på gymmet, men vi alla vet att så är inte fallet..  Jaja back to back - Jobbade gjorde jag mellan två och tio, ganska länge.. Handlade med mig en cola hem och la mig i sängen och kollade på bästabästa Vampire Diaries, säsong två är så jävla bra! Hade egentligen lust att ta på mig något av de nya och gå ut, dock hindrade dagens arbetstid mig.. Jobbade idag mellan nio och tre, så skulle inte vara så bra kombination att gå ut och förmodligen inte komma hem förens sex, och sedan behöva gå upp vid åtta.. Alltså bara sova två timmar.. Nej tack, var jag tvungen att intala mig själv..

Ligger nu i sängen efter att ha jobbat samt gjort min röst hörd genom att rösta. Haha var det bara jag som kände mig totalt efterbliven och inte alls hade någon aning om hur man skulle göra? haha.. Kände mig sjukt dum, även om vilket parti som skulle få min röst var klar så var själva röstningen ett frågetecken för mig..

Jaja nu ska det här pluggas! Ses och hörs, heido

Hehe som ni ser i inlägget innan fick bloggen falla offer för mina studier och agera anteckningsblock. Jag satt återigen satt i biblioteket och studerade lite mellan två föreläsningar.. Hade lite sovmorgon idag vilket var skönt. Hade första föreläsningen vid klockan ett och hade god tid på mig att fixa mig under morgonen. Väl på föreläsningen visade det sig att det var den tråkigaste hittills, jag skojar inte! Alla ville bara gå hem alternativt gå till cafeterian och äta.. Föreläsningen handlade om "kön och brott" och föreläsaren råder det inga tvivel om att hon var feminist, haha så klyschigt.. Denna föreläsning slutade i alla fall vid fyra och det var då jag dödade lite tid i biblioteket. Nästa föreläsning var den juridiska och den började sex och höll på till åtta..

Imorgon är det fredag (TGIF) och jag är LEDIG LEDIG LEDIG! Känns så jävla bra! Sedan att jag lyckades byta min tid på lördag från 11-20 till 14-22 gör att om jag skulle vilja göra något imorgon kväll har jag inte jobbet som något hinder.. Inte för att jag än har några direkta planer så känns det bra att veta att jag har möjligheterna.. Och ni kanske tänkte "men vadå du slutar ju senare på lördagen och då förstör möjligheterna där?".. Men icke sa nicke, för jag jobbar nämligen söndag också och då börjar jag 9 vilket innebär att jag inte alls kan ha några kvällsplaner typ..

Än så är morgondagens planer att möjligtvis plugga någon timme på morgonen, beror på vilket humör jag är på när jag vaknar haha. Sen ska jag ta mig in till staden för lite shopping som jag skrev om i onsdags.. Senare ska jag även möta upp fröken Candy.

Juste...För att fylla bloggen med lite humor dårå.. Haha hade sjukt trist för någon dag sedan. Bestämde mig då för att "googla" mitt egna namn. Och eftersom att Ellen Olsson inte är något speciellt annorlunda namn kom det inte upp något speciellt på webben, men när man klickar på bilder så kommer det en och annan.. HAHA fy fan alltså...

Socialkonstruktivism
Begreppet "social konstoruktion" introducerades första gången i boken "the social construktion of reality: a treatise in the sociology of knowledge" . Enligt författarna är verkligheten en social konstruktion, det vill säga en produkt av mellanmänskliga interationer och kollektiva handlingar. Den konstruktivistiska inriktningen är huvudsakligen ett kritiskt perspektiv som ifrågasätter social fenomens "naturliga" och "oundvikligheter".
   numera är inte socialkonstruktivismen någon enhetlig vetenskapsteoretisk inriktning. De mera radikala konstruktuvisterna har varit involvrade i den stora konflikten mellan vissa samhällsvetare och naturvetare. Detta är en konflikt som faktiskt också avspeglas inom kriminologi i debatten mellan bland annat anhängare av genetiska respektive sociala förklaringar till brottsligheten.

Beckers resonemang om outsiders går ut över den individuella nivån. Väsäntligt blir inte bara frågan om vem som blir avvikare, utan också hur det går till när vissa fenomen under vissa samhällsförhållanedn blir samhällsproblem.
- Frågan om kriminalisering: (tidigare kapitel) kriminaliseras vissa hanlingar och beteenden som uppfattar som olämpliga eller farliga av dem som har makten. Strafflagstiftningen används som lösning på de förhållanden i samhället som enlitg makthavarnas ideologi utgör samhällsproblem.

Bland den forskning som skett inom kriminologin rörande konstruktionen av samhällsproblem kan nämnas Platts beskrivning av hur problemet ungdomsborttslighet skapas.
- Enlitg Platt konstruerades detta problem gneom engagemeng av amerikanska överklasskvinnor som ville "rädda" fattiga barn.
- Även Tierney diskuterar i samma termer som Platt, kring uppkomsten av fenomenet "våld mot kvinnor", som kräver en egen lagstiftning. Anledningen till detta är den ökade styrkan hos kvinnorörelsen.

Frågan man ställer inom kriminologin är:
-Hur kommer det sig att just vissa och inte andra samhällsförhållanden, under en vissa historisk epok/en viss kultur, blir föremål för lagstiftarens åtgärder?
- Varför uppfattas vissa av dessa förhållanden som mer klandervärda än andra?

Företrädarna för den socialkonstruktivistiska inriktningen ställer sig emot idéen att sociala problem ska uppfattas som något objektivt, istället anser man att det rör sig om sociala konstruktioner vilka endast existerar i sitt eget specifika sammanhang - sin kontext.
   Den analysmetod som i denna inriktning inom kriminologin brukar använda sig av för att studera olika samhällsbegrepp är kontextanalys. En återkommande fråga inom denna analys avser maktförhållanden mellan olika grupper som råder i samhället, när samhällsproblem definieras och vissa grupper av människor benämns avvikare eller rentav brottslingar.

Postmodern kriminologi
kriminologin påvrekas alltså starkt av nya trender som med jämna mellanrum uppstår i den vetenskapliga världen i allmänhet och inom samhällsvetenskaperna i synnerhet. I början på 2000-talet, är postmodernismen en inriktning men avrevärt inflytande.
   Den postmoderna intiktningen är inte helt enkel att entydligt definiera, detta eftersom att den innehållet en mängd element från flera andra inriktningar. Olika forskare, som själva ellr av andra anses tillhöra denna inriktningen uppvisar inte heller alltid någon större samstämmighet.

Själva begreppet postmodernism kan inte definieras utan att man först definierar modernism. Med modernism menar man en strömming av västerländsk kultur som ifrågasätter traditionernas roll och försöker ersätta dem med en rationell och kritisk hållning till världen med ständig öppenhet för förändringar. Modernismen kan bland annat förknippas med tro på individualismen, industialismen, urbaniseringen, rationaliteten, objektiv vetenskap och framsteg. Huvuddelen av idéer som hittils diskuterats i tidigare kapitel kan sägas vara typsikt modernistiska.
- Den postmodernistiska filosofin ifrågasätter dessa föreställningar. Idéer om vårt samhälles ständiga utveckling ifrågasätts, liksom föreställningarna om en objektiv vetenskap.

den filosofiska grunden till postmodernismen är inte särskilt ny.den tyske filosofen Fredrich Nietzche brukar åberopas som urfader till denna inriktning. Nietzche såg världen som ett enda kaos, vilker inte låter sig beskrivas. Positivismens grunsläggande idé om en vetenskap som på ett systematiskt sätt beskriver värkligheten står i bjärt kontrast till Nietzches uppfattning om att vetenskapen inte är något annan än en begreppslig konstruktion. Med denna utgångspunkt vänder sig den moderna postmodernismen mot den positivistiska synen på vetenskap som ett instrument för att skaffa sig så exakta och allmängiltiga kunskaper om verkligheten som möjligt. Denna inriktning riktar emellertid int någon kritik mot någon specifik teori eller vetenskaplig inriktning. utan kan ses som en allmänt upplagd kritik.
   Liksom sin anfader Nietzche anser postmodernisterna att en objektiv verklighet inte existerar och därmed inte kan beskrivas i objektiva termer. Istället skapar var och en av oss en tolkning av verkligheten - en egen verklighet. Man menar att det är dessa egna verkligheter som kan beskrivas av vetenskapen. Genom dessa beskrivningar kan man göra några stora generella teorier om verklighetens sanna beskaffenhet.

"Att bryta tron på att brottsligheten kan förklaras genom stora teorier" Är enligt Huge de postmodernistiska bidrag till den moderna kriminologin.

Positivism vs. konstruktivism/postmodernism

Sammanfattning (storlek 13)
- Grunden till teorin om den symboliska interationismen utvecklades inom Chicagoskolan, av bland annat Mead. den fick starkt inflytande inom kriminologin först i samband med utvecklingen av stämplingsteorin under 50- och 60-talen.
- Den symboliska interationlismen behandlar frågan om hur vår bild av oss själva utvecklar i symboliskt samspel med andra individer. Genom att steg för steg bygga upp våran egen själv bild igenom andras rekationer.
* Signifikanta andra: andras bild av oss själva förmedlar till oss, förändras vår egen självuppfattning, en process som pågår under hela livet.
* BLABLA ANDRA
- Utifrån kriminologiska utgångspunkter blir de reaktioner individer får på sina eventuella brottsliga handlingar viktiga för den bild som individen får av sig själv. De stämplingsteoretikerna hävdar att samhällets rekationer på brottsliga handlingar, inte minst i form av straff eller behandling, långsiktigt kan leda till att individens självbild förändras så att hon/han börjar uppfatta sig själv som kriminell eller avvikande, och börjar bete sig därefter.
*Primära avvikelse: avser de första brotten som individer begår, vilket kan vara en naturlig del av ungdomstiden - de straffande eller behandlande reaktionerna, däremot, kan leda till att individen fortsätter med sitt brottsliga beteende vilket i sig avser de sekundära avvikelserna. Även om felaktig misstanke om brott eller enbart negativa förväntningar som omgivningen har på individen kan leda till sådanna konsekvenser.
-I ett ojämnlikt samhälle är riskerna för att brottsligt beteende upptäcks och att denna upptäckt leder till en sträng rekation från samhällets sida ojämnt fördelade. Det är de maktlösa ungdomarna som löper störst risk för att bli upptäckta om de begår brottsliga handlingar och, som enligt det stämplingsteoretiska synsättet, löper den största risken att blir stämplade som brottslingar eller annan sorts avvikare. På det sättet får de sitt brottsliga beteende befäst.
- En fråga som ligger nära stämplingsteoretikernas syn på uppkomsten av brott berör uppkmsten - konstruktionen - av samhällsproblem, dock inte hos enskilda individer utan i en generell mening. frågan är central för kriminologin, som av naturliga skäl intresserar sig för kriminaliseringsprocesser. det moderna samhället har en tendens att med kriminaliseringar försöka lösa de problem som den lagstiftande makten uppfattar som allvarlig och som anses hota den existerande samhällets fortbestånd.
- Att se samhällsproblem som konstruktioner som uppkommer i vissa kontexter ligger nära den för närvarande i vissa kretsar populära filoskiska och samhällsvetenskapliga inriktningen som brukar benämnad: postmodernismen.

FORTSÄTT att skriva klart sammanfattningen hemma!!!!

Cha chaaaa bloggen, eh eh.. Onsdag idag, alltså lill-lördag och jag är sjukt taggad på att göra något. Dock verkar det inte som att jag får något sällskap och därmed tänker stanna kvar här under täcket, surt! Jag är både taggad eftersom att helgen består av jobb både lördag och söndag - så vet jag inte huruvida några kvällsaktiviteter känns bra planerat, samt att eftersom jag fick lön idag. jobbigt läge, känner att det skulle kunna ha blivit en bra kväll! ... Men plugga det tänker jag fan inte göra! HA!

Idag har jag haft en ganska lång (men ändå inte) dag bestående av föreläsningar. Först en vanlig kirminologi föreläsning mellan 10-13, dock kom jag 45 minuter sent på grund av cp-tunnelbanan samt att vi fick sluta tidigare, redan vid 12 slutade vi. Skönt kan man tänka sig, dock vare så att min grupp skulle ha grupp-lektion mellan 14-17, så det var bara att köpa lunch och slå sig ner i skolan. Hade David, Emy (stavning?) och en annan tjej jag inte minns namnet på som lunch-dejtar. Vid 14 började Gx-lektionen (grupp-lektionen), och slutade redan vid ca 15:40 - skönt! Fick även tillbaka förra Gx:ett som vi lämnade in, man kunde få "icke godkänt", "ok" och "bra". Jag fick "bra" vilket kändes bra.. haha där fick jag allt till det! Ne men det kändes bra att veta att man gjort rätt och därmed kan fortsätta kommande Gx på samma spår.. Efter skolan åkte jag in till stan för lite obligatorisk "jag-har-fått-lön=jag-MÅSTE-shoppa"..  Dock var jag väldigt sparsam, måste ju trots allt tänka på att jag är student haha.. Ne men är ledig på fredag och har planerat en heldag på stan då så lika bra att spara pengarna lite. Dock fick en små-prickig (eller jag tror den var prickig haha, minns inte, men svart var den) blus och ett svart linne.

Ne nu ska jag ligga och sura i min säng, heido!

Amandas bild, om jag inte minns helt fel är den från min fölsedag

Okej eftersom att jag igår (eller i förrgår eftersom att klockan är över 00:00 hehe) så lovade jag ju att jag skulle ta tag i mitt bloggande, so let's do that! ...Ligger just nu och chillar galet i sängen. Eftersom att det är måndag idag har jag försökt att vara lite produktiv då jag har fått för mig att måndagen på varje vecka speglar hur vecka kommer att se ut, haha.. Har haft en föreläsning mellan 13-16, innan det han jag klämma in lite anteckningsskrivande till kriminologi kursen - bra start ur pluggsynpunkt! Efter föreläsningen gick jag och köpte en artikelsamling jag trott att jag skulle klara mig utan, men icke sa nicke.. blev sedan upplockad av pappa, vi åkte och handlade mat på coopen. Väl hemma försökte vi ficka ett itunes store konto till mig men det gick sådär, hade tydligen inte rätt typ av kontokort för att kunna fixa det, sjukt illa.. Så det blir till att ta sig till banken i veckan för att fixa ett nytt kort..

Senare på kvällen har jag varit och tränat med Linn och Emeli i Liljeholmen. Har aldrig varit på de SATS förut, det var helt ok, dock var maskinerna lite nya för mig - dom såg inte alls ut på dem andra SATS jag tidigare tränat på.. Efter träningen blev jag återigen upplockad av padre, nice att slippa vänta på bussen i Stuvsta.

Imorgon är det tisdag, och än är dagen lite oklar för mig. På agendan för morgondagen finns just nu:

- En föreläsning (dock är jag inte 100 på när den börjar haha, måste ta och kolla upp)

- Skriva klart anteckningarna till kapitel 11-15

- Skriva klart Gx2

- Läsa + skriva anteckningar till föreläsningen om straffrätt

- Läsa sidorna inför dagens föreläsning

Heheh my name is Mrs. Ellen no-life Olsson and School is my boyfriend!

Jag har inte skrivit ett riktigt inlägg på hur länge som helst sedan.. Orkar inte ens kolla datum för senast "riktiga" inlägg. Men som ni kanske har märkt så har jag använt bloggen lite till skolanteckningar, detta beror på att datorerna i biblioteket inte har Word. Vilken man i och för sig kan tyckas vara konstigt då det är en skolan, men har fattat att vi har det i datasalarna, dock är det så att jag inte har skaffat något IT-kort och där med inte kommer in där, haha.. ska göra det i veckan, men alltid när jag har varit där för att hämta ut det har det varit ca 50 stycken i kön framför mig så jag har helt enkelt hoppat det...

Men vad har då hänt sedan jag senast skrev? Jaa det kan man ju undra. På ett sätt har det hänt mycket, men på ett annat sätt även inget speciellt alls. Självklart har jag gått i skolan, i tisdags var jag inte hemma förens klockan kvart i tolv, så skolan slutade tio och jag drog en kortis på gymmet innan jag begav mig hemåt. Jag har träffat Rizzo och Ragna, dock vid separata tillfällen, och tagit igen lite snack och tid. Med Rizzo var det i samband med uppfriskande drycker och utgång, medan med Ragna vart det över en fuccaica. Har tittat på premiären av Vampire Diraries - hade nästan glömt bort ju jävla bra det var! Saknar det som fan känner jag nu! Detta fick även mig att råtagga tills Gossip Girl som har USA premiär imorgon, vilket betyder att jag förmodligen får tillgång till det imorgon natt eller tisdag morgon, Good times' Gooood times' där helt enkelt! I helgen som nu passerat har jag även jobbat och pluggat..

Idag är det söndag och dagen har spenderats på sängen iförd pyjamas. Har suttit och skrivit på Gx (en mindre examination vi har tills på onsdag i kriminologi kursen) samt skrivit anteckningar till lite kapitel vi gått i igenom i veckan. På kvälls kvisten drog jag på mig lite anständigare kläder, dock mycket lite anständigare - mjukis dressen. Drog till gymmet och körde lite, snicksnackade även liten med Linn som jobbade.

Imorgon är det måndag, denna måndag innebär skola mellan 13-16, sen får vi se. Antingen sitter jag kvar i skolan ett tag eller så drar jag ut på stan och kollar på lite framtida shoppingsbyten - får ju trots allt lön på onsdag. Sen är det mycket möjligt att jag tar mig till gymmet och tränar lite, tror att veckan har lite halv taskigt med tid för träningen så lika bra att träna när jag vet att jag har tid - annars blir det förmodligen inte av alls..

Såååååååå, nu känner jag mig duktig igen, hehe. Ska försöka att hålla bloggen vid liv, även fast jag har minimalt med läsare samt att jag har minimalt med tid att egentligen producera någon vidare schysta blogginlägg.

Heido Heido (för den som undrar så är "heido" mitt nya favorit ord heee)

PS. även om jag inte hållit bloggen vid liv så har jag hållit min twitter vid liv..

Socialekologiska teorier
Utvecklingen av den socialekologiska teoribildningen inom kriminologin är delvis relaterad till de framsteg som ägde tum inom den geografiska forskningen, liksom forskningen om relationen mellan biologiskt arv och miljö, i början av 1900-talet. Mot bakgrund av dessa idéer utvecklade Robert Part, en av Chicagoskolans portalfigurer, en teori om storstadens evolution. Storstaden kunde enligt Pars delar i en en mängd olikartade underpopulationer,  vilka liksom delarna i en biologisk organism, var involverade i komplicerade relationer med varandra.

Med hjälp av den officiella statistiken har man delat in staden (utgångspunkt; en amerikans storstad) i fem koncentriska cirklar som skilde sig åt med avseende på hur marken användes:

- Zon ett: Affärs- och industidistrikt belägna i stadens centrum, downtown.
- Zon två: Stadens äldsta del/område - kommer att uppslukas av downtown, i väntan på detta förfall låter man bebygelsen vara som den är. Här bor de fattigaste - ghetto liknande konstruktur på området.
- Zon tre: Bostäder med yrkesutbildade arbetere
- Zon fyra: Bättre bostadsområde med villor och lägenheter
- Zon fem: Förstäder

Den ekonomiska och sociala situationen hos människorna i de olika zonerna vsade stora skillnader. Shaw och McKay förde in uppgifter om ungdomsbrottslighetens rumsliga fördelning i Burgess fem zoner. De kunde konstatera att brottsligheten var störst i zon två, även andra samhällsproblem som alkoholism, dålig folkhälsa, hög dödlighet och liknande var mer förekommande i zon två än i andra zoner av staden.
- Zon två liknar de vi i Sverige benämner som förorter, exempelvis Alby och Tensta. Det var i zon två man fick fram att brottsligheten var högst; det var här förövare och offer bodde, samt det var även där brottsplatsen var. Men varför?

Det var i väntan på bebygglese som områden, som zon två, var bebodda av fattiga människor, ofta immigranter. Så fort möjlighet uppstod flyttade man till ett bättre område och därmed upphörde ens brottsliga beteende; därav benämningen zone in transition. det brottsliga beteenet var alltså inte en egenskap hos individerna som bodde i zon två utan en egenskap området besatt.  
   De mellanmänskliga relationerna mellan dessa zoner var ytliga och opersonliga. Familjer var ofta splittrade, sociala institutioner som kyrkor sakandes, och länkar mellan människorna var allmänt svaga. Shaw och McKay vr inspirerade av Durkheims anomiteori och kallar dessa förhållanden för social desorgantisation, och anser detta vara orsaken till den omfattade brottsligheten, inte minst bland ungdomar.

Dvs. gemenskap ger en förankring i samhället - man skapar rötter i samhället man kan hålla fast vi, gör att vi bottnar. Dock behöver den fysiska geografiska processen se ut som den Burgess gav upphov till. Även Sverige, Stockholm, kan delas in i zoner, dock är zonernas belägenhet inte den samma som i de amerikanska städerna.

Forskare inom den ekologiska skolan inom kriminologi upptäckte snart att brottsligheten i de desorganiserade områdena var oförändrat stor, oberoende av vilka etniska grupper som bebodde området. Man insåg då att det inte var individens etniska bakgrund som låg till grund för dennes brottslighet, utan i de omständigheter under vilka denne lever i. Shaw och McKay beskriver detta på följande sätt:
(...) the fact that in Chicago the rates of delinquency for many years have remaind relativelt constant in the areas adjacent to centers og commerce and heavy industry, despite successive changes in the nativity and nationality composition of the population, support emphatically ther conclusion that the delinquency-producing factors are inherent in the community (...)

Brottsligheten är enligt Shaw och McKay inte genetiskt relaterad till vissa raser eller folkgrupper utan kulturellt överförd. De poängterar att de konventionella värderingarna dominerar i hela samhället, åäven i de delar av staden där brottsnivån är hög. Dem påpekade även att deras teoretiska resonemang inte kan appliceras på all brottslighet, utan var främst tillämplig på brottslighet hos dem fattiga unga män som ofta begår brott i grupp.

Den ekologiska inriktningen inom kriminologin är fortfarande leande och producerar ny och intresant forskning. I Sverige har exempelvis Wikström gjort en studie där brottslighetens geograftiska fördelning har studerats i Stockholm. Idag har det ekologiska perspektiv stor betydelse för de så kallade problemorienterade polisarbetet som präglar det svenska polisväsendet. den geografiska fördelningen av brottsligheten, som numera kan famställar på datoriserade kartor, nyttjas i allt sötrre utsträckning för att använda polisens resurser på ett mera effektivt sätt.


Drifferentiella ssociationer
Edwin Shuterland, 1934, publicerade sin teori och differentiella associationer i boken "principels of criminologi". Begreppet differantiella associationer och en del av de formuleringar som används i själva teorin kan svåra att överföra till svenska. Svensk översättning av de nio teser som teorin bakom den process som leder till att en individ begår brottsliga handlingar:
- Brottsligt beteende är inlärt (detta sker ansikte mot ansikte med andra människor och relationer, samt media)
- Inlärning av brottsligtbeteende sker genom interaktioner med andra personer i en kommunikationsprocess.
- Huvuddelen av inlärningen av brottsligt beteende sker i grupper med andra nära, personlighen relationer medlemmar emellan.
- Inlärningen av brottsligt beteende inkluderar:
* Tekniker att begå brott, som ibland är mycket komplicerade och ibland mycket enkla. (Inte bara kofot mot dörr för att begå inbrott, utan brytandet mot de etablerade normerna etc)
* specifika motiv till den aktuella brottsligheten, drivkrafter, rationaliseringar och attityder.
- De specifika motiven och drivkrafterna lärs in utifrån en definition av lagen som fördelaktigt respektive ofördelaktigt för individen.
- Individen begår brott på grund av att definitionen som stödjer brottsligt beteende (prokriminella) för överhanden över definitioner som stödjer konformt beteende (antikriminellt)
- Individens anknytningar (associationer) till individer med de olika definitionerna av lagen (de pro- och antikriminella) kan variera med avseende på frekvensen, varaktighet, prioriteringar och intensitet (- Olika relationer ger olika typer av inlärningar)
- Den process som leder inlärning av brottsligt beteende, genom individens anknytningar till brottsliga och icke-brottsliga beteendemönster, involverar samma mekanisk som är involverade i andra typer av inlärning.
- Eftersom brottsligt beteende är ett uttryck gör generella behov och värderingar, kan det inte förklaras med sådana eftersom att icke-brottsligt beteende är ett uttryck för samma sorts behov och värderinar.

Shuterland 1945: "Is 'white collar crime' cirme?" - "är brott av dom mäktiga brott?", han menade på att mekanismen mellan fattiga och rika var densamma.
- Shuterland kan i många anseenden vara ekobrottsfadern.
- Förkastade helt de biologiska och psykologiska förklaringarna till brottslighet, han såg istället brottsligt beteende ur ett sociologiskt perspektiv. Den viktigaste utgångspunkten för honom var att allt beteende, dvs. även den brottsliga beteende, är inlärt och att inlärningen i första hand sker från människor som står individen nära.


Differentierad förstärkning
Ron Akers, 1985, hävdar precis som Shuterland att brottslighet är inlärt samt att inlärningen äger rum i olika typer av sociala situationer. Dock omformulerar hans Shuterlands teori i mera behavioriska, inlärningspsykologiska temer. Akers var övernes om att det fanns subkulturer i samhället.
- Om inlärningen av beteende sker inom ramen för dessa subkulturer är sannolikheten stor för konflikt med det etablerade samhällets lagar.
- Akers teorier gör det enklade att emiriskt studera de processer som leder till att individen; definierar lagens stadgande som fördelaktiga respektive icke fördelaktiva för honom själv.
- Aker ser alltså samma process som Shuterland, fast i behavioriska termer där individen får belöning respektive bestraffning för olika typer av beteende.

Begrepper Differentierad förstärkning påminner om  begrepper differential association - De beteende som individen får stöd för är förstår de som har störst sannolikhet att bli upprepade. I synnerhet är sannolikheten för inlärning av beteendet stor om förstärkningen av det aktuella beteendet kommer från dem som står individen närmast.

Sammanfattning (storlek 13)

-Grunderna till den samhällsvetenskapliga förskningen inom brottslighetens orskaer har till stor del utvecklar under 20- och 30-talet vid universitet i Chicago - chicagoskolan.
- Chicagosolans största bidrag till vår förståelde av mekanismerna bakom brottsligt beteende är att de skiftar fokus, från individens ansvar till samhällets ansvar för individens förehavanden. I så mårro an både Shaws och McKays samt i viss mån Shuterlands syn uppfattas som deterministisk. Det är förhållanden i de samhälle i vilker människor lever i som procucerar dessa individers brottslighet.
- Inom Chicagoskolan kan man urskilja fyra olika inriktnigar:
* Socialekologisk teori - bygger på upptäckten av olikheter mellan olika zoner i amerikanska storstäder, det var inte bara bebyggelsen i olika delar av staden som varierade. Även invånarnas levnadsförhållanden skilde sig åt, dessa skillnades speglades bland annat i stora variationer i brottsligheten mellan invånarna i de olika delarna. Orsaken till den höga brottsligheten i de fattiga områderna kallas för zone in transition.
* differentiella associationer - varierande anknytningar skapades av Edwin Shuterland och avsåg de olikartade relationerna som en individ har till andra individer som påverkar denne i pro- respektive antikrimill riktning.Dessa relationers påverkan varierar, samt dess påverkan på individens hållning till lagtydigt respektive kriminellt beteende.
* Symbolisk interaktionism
* Kulturkonflikter
- Enligt Shuterland sker inlärningen genom en mpngfasetteras process, där inte bara själva tekniken att begå brott överförs utan också en mängd kulturelement relaterade till brottsligt beteende.
- Shuterland, Shaw och McKay var överrens om att sociala desorganisation låg bakom den traditionella brottsligheten. Han var dock också en av dem första som studerade vad vi idag skulle benämna ekonomisk brottslighet. Denna typen av brott uppstår självfaller inte bara bland de allra fattigaste människor i socialt desorganiserade stadsdelar. Inlärningen av brottslighet genom varierande anknytningar sker således inte endast i slummen.
- Teorin om differentierad respons, Akers 1985, har inspirerats av differentiella associationer och bygger bland annat å psykologen skinners inlärningsteori. Akers menade att olika typer av beteende får olika sorters socialt bemötande.

Kausalitet

Brottslighetens orsaker spelar stor roll.
- Varför begår människor brott?
- Varför begår människor inte brott?
- Varför begår vissa människor flera brott än andra?
- Varflr begår vissa människor grova brott?
- Vad orsakar att brottsligheten varierar över tiden?
- Vilka är orsakerna till att brottsligheten är sötrre på vissa platsen än på andra?
- Varför kriminaliseras vissa beteenden eller vissa människor?
- Varför drabbas vissa människor/objekt av brott?


Dessa frågor förutsätter att det finns ett orsakssamband mellan vissa förhållanden hos individen, och/eller samhället som denna individ är en del av, och brottsligheten. Det är just denna orsak-verkan-relation som kallas för kausalitet. Inom kriminologin brukar man skilja på två olika sorters kasalitet; Agentrelaterad kausalitet och skeenderelaterad kausalitet. 

Agentrelaterad kausalitet
Utvecklad av den grekiska filosofen Arisoteles. Denna storts kasualitet ha stor betydelse inom exempelvis juridiken och har att göra med förhållandet mellan en viljestyrd handling och dess konsekvenser.
- I våra strafflagar kan man exempelvis finna meningar formulerade enligt följande: "en person som tillfogar annan person kroppsskara, sjuksom eller smärta eller försätter honom eller henne i vanmakt eller något annat sådant tillstånd, döms till misshandel" (3 Kap. 5 § BrB).
- Frågan är hurvida den aktuella skadan verkligen har osakats av individens agernade kan ofta vara komplicerat.
- Det är inte alltid lätt, inte ens inom den moderna juridiken, att fastställa om en viss handling verkligen har haft de effekter som någon, exempelvis en åklagare i en rättegång, hävdar. Har tillexempel de våld som en person utsatts för orsakats dennes död? Numera tar man ofta hjälp av den rättsmedicinska expertisen för att fastställa liknande. dock är inte alltid möjligt att fastställa dödsorsaken.

Skeenderelaterad kausalitet
Denna idé kring kasualiteter uppstod i samband med den moderna vetenskapens utveckling och handlar mera om de lagar som ett visst skeende följer. Denna sortens syn på kausaliteter finns tillexempel hod den klassiska fysikens fader, Isaac Newton, och i hand lagar om mekaniken. 
- Det karakteristiska för den sortens tänkande är att ett skeende är regelbundet på så sätt att giva förhållanden alltid ger samma sorts utfall, exempelvis gravitationens utfall. Mer generellt uttryckt kan man säga att A alltid leder till B. 

denna idé kritiserades av den skotske filosofen David Hume. Han påpekade att den enda som kan observeras är att orsak följs av verkan. De faktum att vi uppfattar att den finns en orsak-verkan-relation bygger alltså oftast inte på något vi kan observera, utan på våra föreställningar om den rådande relationen.
- I den moderna vetenskapen är man där med mycket försiktig med att uttala sig om ett samband mellan två fenomen som en kausal relation, man nöjer sig oftast med att tala om en samvariation. 
- En kausal relation talar man endast om när man han en teori om hur relationen mellan A och B är beskaffad.

Statistisk Kausalitet
Synen på kausalitet man finner i den Newtonska fysiken kan inte tillämpas inom beteende- och samhällsvetenskap och således heller inte inom kriminologin. I alla fall inte så länge man utgåt ifrån de extremt deterministiska tänkandet som företräddes av Lapace. Tror man på en lagbundenhet kallad "Laplaces ande", det vill säga den övermänskliga varelse som utifrån givna förutsättningar alltis kan predicera ett utfall, även när det gäller sociala förhållanden, måste man utgår ifrån att enskilda människor, grupper av människor och hela samhällen alltid beter sig på samma sätt under samma omständigheter. I praktiken har det ingen större betydelse om man accepterar den extremt deterministiska synen eller inte.

De lagar som styr mänkligt beteende skiljer sig alltså från de lagar som gäller för den newtonska (men faktiskt inte från den moderna partikel-) fysiken. Man kan därför ställa sig frågan om det över huvudtaget är möjligt att tala om kausalitet inom samhällsvetenskapen.
- Kan kriminologerna svara på frågan om brottlsighetens orsaker?

Kriminologer, lika som andra samhälls- och beteendeforskare, brukar använda begreppen orsak och verkan under helt andra förhållanden än inom den newtonska fysiken. Inom kriminologin, samt de andra samhälls- och beteendevetenskapliga forskningarna, brukar man inte säga att A orsakar B. Istället säger man att A ökar sannolikheten för B.
- Exempelvis inadekvar uppfostran ökar risken för brottslighet.
- Det är heller inte ovanligt att individer från en riskgrupp som löper kraftig förhöjd risk att utveckla allvarlig brottslighet, aldrig utvecklar någon brottslighet.
- I den samhällsvetenskapliga tolkningen av relationel mellan orsak och verkan kan det alltså förhålla sig så att en faktor som anses orsaka brottslighet, trots att de flesta individer som har denna faktor inte blir kriminella och torts att de flesta som blir kriminella saknar denna faktor.

Svårigheter med kausala tolkningar 
Fastställanden av en tidsordning mellan två variabler kan sägas vara en nödvändighet, om än inte tillräcklig, förutsättning för att en samband skall uppfattas som kausalt. Inte heller detta till synes enkla förhållande, rörande vilken a faktorerna som uppkom först, är dock alltid lätta att belysa.
- Den omvändna tolkningen av variablerna kan emellertid inte heller uteslutas, det vill säga B "orsakar" A.
- Det finns också ett tredje alternativ man kan tänka tid. Exempel; även om de två variablerna arbetslöshet och brottslighet samvarierar, så påverkar de inte direkt varandra. I stället ligger orsakerna till dem någon annanstans, kanske till exempel i skolproblem. A och B "orsakas/påverkas" av C.

Ett sätt att komma något närmare frågan om kasualiteten är att genomföra såkallade logitudinella, prospektiva undersökningar, där man återkommer till samma individer vid flera tillfällen. Även om det inte heller då är okomplicerat att få fram orsaksralationerna, blir det enklare så till vida att man kan studera när olika fenomen uppkommer och hur de utvecklas över tiden.
- I Sverige har det under efterkrigstiden genomförts flera undersökningar, inte minst av ungdomsbrottsligheten, som har haft karaktären av longitudinella studier.


Sammanfattning (STORLEK 13)
- En förutsättning för en diskussion om orsaker till brott är att det överhuvudtaget föreligger ett kausalt förhållanden mellan brott och andra faktorer hos individer eller samhälle. Begreppet "kausalitet" måste emellertid definieras. Man brukar tala om två olika sorters kausaliteter;
* Agentrelaterad kausalitet, används främst inom juridiken och avser effekter av en individs agernade.
* Skeenderelaterad kausalitet, är av huvudsakligt intresse för våra resonomang. Avser lagar som styr olika skeenden och har sitt ursprung i den newtonska fysiken. Den utgår ifrån att det finns givna lagar, som i naturen som syt. Denna typen av lagar kan emellertid inte tillämpas vare sig på mänskligt beteende eller på samhällsfenomen.  
- För Beteende- och samhällsvetenskapen gäller en annan sorts kausalitet där fenomenet A inte orsakar fenomenet B. utan där i stället A ökar sannolikheten för B. Vi kan således aldrig förutse vilka människor som kommer att begå grova brott eller bli missbrukare, även om vi vet mycket om dem själba, deras bakgrund och under vilka omstänigheter dem lever i.
- Däremot kan vi tala om vilka individer som har större respektive mindre sannolikhet eller risk för olika typer av beteenden.
- vissa allmänt etablerade uppfattningar om orsaker till brottslighet har även visat sig inte alls vara lika självklara. - Vissa variablar påverkar varandra ömsesidigt så riktigtnen på den kausala pilen är svår att fastställa. I andra fall är det inte ens möjligt att fastslå i vilken ordning olika händelser har inträffat, vilket är en förutsättning för fastställande av kausalitet. Den är heller inte ovanligt att det i en undersökning saknas mått på just de variabler som engentligen ligger bakom ett observerat skeende.
- I den moderna forskningen brukar man tala om en kausal relation om man har en teori som anger hur relationen mellan två variabler är beskaffad.