school hehe
Socialkonstruktivism
Begreppet "social konstoruktion" introducerades första gången i boken "the social construktion of reality: a treatise in the sociology of knowledge" . Enligt författarna är verkligheten en social konstruktion, det vill säga en produkt av mellanmänskliga interationer och kollektiva handlingar. Den konstruktivistiska inriktningen är huvudsakligen ett kritiskt perspektiv som ifrågasätter social fenomens "naturliga" och "oundvikligheter".
numera är inte socialkonstruktivismen någon enhetlig vetenskapsteoretisk inriktning. De mera radikala konstruktuvisterna har varit involvrade i den stora konflikten mellan vissa samhällsvetare och naturvetare. Detta är en konflikt som faktiskt också avspeglas inom kriminologi i debatten mellan bland annat anhängare av genetiska respektive sociala förklaringar till brottsligheten.
Beckers resonemang om outsiders går ut över den individuella nivån. Väsäntligt blir inte bara frågan om vem som blir avvikare, utan också hur det går till när vissa fenomen under vissa samhällsförhållanedn blir samhällsproblem.
- Frågan om kriminalisering: (tidigare kapitel) kriminaliseras vissa hanlingar och beteenden som uppfattar som olämpliga eller farliga av dem som har makten. Strafflagstiftningen används som lösning på de förhållanden i samhället som enlitg makthavarnas ideologi utgör samhällsproblem.
Bland den forskning som skett inom kriminologin rörande konstruktionen av samhällsproblem kan nämnas Platts beskrivning av hur problemet ungdomsborttslighet skapas.
- Enlitg Platt konstruerades detta problem gneom engagemeng av amerikanska överklasskvinnor som ville "rädda" fattiga barn.
- Även Tierney diskuterar i samma termer som Platt, kring uppkomsten av fenomenet "våld mot kvinnor", som kräver en egen lagstiftning. Anledningen till detta är den ökade styrkan hos kvinnorörelsen.
Frågan man ställer inom kriminologin är:
-Hur kommer det sig att just vissa och inte andra samhällsförhållanden, under en vissa historisk epok/en viss kultur, blir föremål för lagstiftarens åtgärder?
- Varför uppfattas vissa av dessa förhållanden som mer klandervärda än andra?
Företrädarna för den socialkonstruktivistiska inriktningen ställer sig emot idéen att sociala problem ska uppfattas som något objektivt, istället anser man att det rör sig om sociala konstruktioner vilka endast existerar i sitt eget specifika sammanhang - sin kontext.
Den analysmetod som i denna inriktning inom kriminologin brukar använda sig av för att studera olika samhällsbegrepp är kontextanalys. En återkommande fråga inom denna analys avser maktförhållanden mellan olika grupper som råder i samhället, när samhällsproblem definieras och vissa grupper av människor benämns avvikare eller rentav brottslingar.
Postmodern kriminologi
kriminologin påvrekas alltså starkt av nya trender som med jämna mellanrum uppstår i den vetenskapliga världen i allmänhet och inom samhällsvetenskaperna i synnerhet. I början på 2000-talet, är postmodernismen en inriktning men avrevärt inflytande.
Den postmoderna intiktningen är inte helt enkel att entydligt definiera, detta eftersom att den innehållet en mängd element från flera andra inriktningar. Olika forskare, som själva ellr av andra anses tillhöra denna inriktningen uppvisar inte heller alltid någon större samstämmighet.
Själva begreppet postmodernism kan inte definieras utan att man först definierar modernism. Med modernism menar man en strömming av västerländsk kultur som ifrågasätter traditionernas roll och försöker ersätta dem med en rationell och kritisk hållning till världen med ständig öppenhet för förändringar. Modernismen kan bland annat förknippas med tro på individualismen, industialismen, urbaniseringen, rationaliteten, objektiv vetenskap och framsteg. Huvuddelen av idéer som hittils diskuterats i tidigare kapitel kan sägas vara typsikt modernistiska.
- Den postmodernistiska filosofin ifrågasätter dessa föreställningar. Idéer om vårt samhälles ständiga utveckling ifrågasätts, liksom föreställningarna om en objektiv vetenskap.
den filosofiska grunden till postmodernismen är inte särskilt ny.den tyske filosofen Fredrich Nietzche brukar åberopas som urfader till denna inriktning. Nietzche såg världen som ett enda kaos, vilker inte låter sig beskrivas. Positivismens grunsläggande idé om en vetenskap som på ett systematiskt sätt beskriver värkligheten står i bjärt kontrast till Nietzches uppfattning om att vetenskapen inte är något annan än en begreppslig konstruktion. Med denna utgångspunkt vänder sig den moderna postmodernismen mot den positivistiska synen på vetenskap som ett instrument för att skaffa sig så exakta och allmängiltiga kunskaper om verkligheten som möjligt. Denna inriktning riktar emellertid int någon kritik mot någon specifik teori eller vetenskaplig inriktning. utan kan ses som en allmänt upplagd kritik.
Liksom sin anfader Nietzche anser postmodernisterna att en objektiv verklighet inte existerar och därmed inte kan beskrivas i objektiva termer. Istället skapar var och en av oss en tolkning av verkligheten - en egen verklighet. Man menar att det är dessa egna verkligheter som kan beskrivas av vetenskapen. Genom dessa beskrivningar kan man göra några stora generella teorier om verklighetens sanna beskaffenhet.
"Att bryta tron på att brottsligheten kan förklaras genom stora teorier" Är enligt Huge de postmodernistiska bidrag till den moderna kriminologin.
Positivism vs. konstruktivism/postmodernism
Sammanfattning (storlek 13)
- Grunden till teorin om den symboliska interationismen utvecklades inom Chicagoskolan, av bland annat Mead. den fick starkt inflytande inom kriminologin först i samband med utvecklingen av stämplingsteorin under 50- och 60-talen.
- Den symboliska interationlismen behandlar frågan om hur vår bild av oss själva utvecklar i symboliskt samspel med andra individer. Genom att steg för steg bygga upp våran egen själv bild igenom andras rekationer.
* Signifikanta andra: andras bild av oss själva förmedlar till oss, förändras vår egen självuppfattning, en process som pågår under hela livet.
* BLABLA ANDRA
- Utifrån kriminologiska utgångspunkter blir de reaktioner individer får på sina eventuella brottsliga handlingar viktiga för den bild som individen får av sig själv. De stämplingsteoretikerna hävdar att samhällets rekationer på brottsliga handlingar, inte minst i form av straff eller behandling, långsiktigt kan leda till att individens självbild förändras så att hon/han börjar uppfatta sig själv som kriminell eller avvikande, och börjar bete sig därefter.
*Primära avvikelse: avser de första brotten som individer begår, vilket kan vara en naturlig del av ungdomstiden - de straffande eller behandlande reaktionerna, däremot, kan leda till att individen fortsätter med sitt brottsliga beteende vilket i sig avser de sekundära avvikelserna. Även om felaktig misstanke om brott eller enbart negativa förväntningar som omgivningen har på individen kan leda till sådanna konsekvenser.
-I ett ojämnlikt samhälle är riskerna för att brottsligt beteende upptäcks och att denna upptäckt leder till en sträng rekation från samhällets sida ojämnt fördelade. Det är de maktlösa ungdomarna som löper störst risk för att bli upptäckta om de begår brottsliga handlingar och, som enligt det stämplingsteoretiska synsättet, löper den största risken att blir stämplade som brottslingar eller annan sorts avvikare. På det sättet får de sitt brottsliga beteende befäst.
- En fråga som ligger nära stämplingsteoretikernas syn på uppkomsten av brott berör uppkmsten - konstruktionen - av samhällsproblem, dock inte hos enskilda individer utan i en generell mening. frågan är central för kriminologin, som av naturliga skäl intresserar sig för kriminaliseringsprocesser. det moderna samhället har en tendens att med kriminaliseringar försöka lösa de problem som den lagstiftande makten uppfattar som allvarlig och som anses hota den existerande samhällets fortbestånd.
- Att se samhällsproblem som konstruktioner som uppkommer i vissa kontexter ligger nära den för närvarande i vissa kretsar populära filoskiska och samhällsvetenskapliga inriktningen som brukar benämnad: postmodernismen.
FORTSÄTT att skriva klart sammanfattningen hemma!!!!