Socialekologiska teorier
Utvecklingen av den socialekologiska teoribildningen inom kriminologin är delvis relaterad till de framsteg som ägde tum inom den geografiska forskningen, liksom forskningen om relationen mellan biologiskt arv och miljö, i början av 1900-talet. Mot bakgrund av dessa idéer utvecklade Robert Part, en av Chicagoskolans portalfigurer, en teori om storstadens evolution. Storstaden kunde enligt Pars delar i en en mängd olikartade underpopulationer,  vilka liksom delarna i en biologisk organism, var involverade i komplicerade relationer med varandra.

Med hjälp av den officiella statistiken har man delat in staden (utgångspunkt; en amerikans storstad) i fem koncentriska cirklar som skilde sig åt med avseende på hur marken användes:

- Zon ett: Affärs- och industidistrikt belägna i stadens centrum, downtown.
- Zon två: Stadens äldsta del/område - kommer att uppslukas av downtown, i väntan på detta förfall låter man bebygelsen vara som den är. Här bor de fattigaste - ghetto liknande konstruktur på området.
- Zon tre: Bostäder med yrkesutbildade arbetere
- Zon fyra: Bättre bostadsområde med villor och lägenheter
- Zon fem: Förstäder

Den ekonomiska och sociala situationen hos människorna i de olika zonerna vsade stora skillnader. Shaw och McKay förde in uppgifter om ungdomsbrottslighetens rumsliga fördelning i Burgess fem zoner. De kunde konstatera att brottsligheten var störst i zon två, även andra samhällsproblem som alkoholism, dålig folkhälsa, hög dödlighet och liknande var mer förekommande i zon två än i andra zoner av staden.
- Zon två liknar de vi i Sverige benämner som förorter, exempelvis Alby och Tensta. Det var i zon två man fick fram att brottsligheten var högst; det var här förövare och offer bodde, samt det var även där brottsplatsen var. Men varför?

Det var i väntan på bebygglese som områden, som zon två, var bebodda av fattiga människor, ofta immigranter. Så fort möjlighet uppstod flyttade man till ett bättre område och därmed upphörde ens brottsliga beteende; därav benämningen zone in transition. det brottsliga beteenet var alltså inte en egenskap hos individerna som bodde i zon två utan en egenskap området besatt.  
   De mellanmänskliga relationerna mellan dessa zoner var ytliga och opersonliga. Familjer var ofta splittrade, sociala institutioner som kyrkor sakandes, och länkar mellan människorna var allmänt svaga. Shaw och McKay vr inspirerade av Durkheims anomiteori och kallar dessa förhållanden för social desorgantisation, och anser detta vara orsaken till den omfattade brottsligheten, inte minst bland ungdomar.

Dvs. gemenskap ger en förankring i samhället - man skapar rötter i samhället man kan hålla fast vi, gör att vi bottnar. Dock behöver den fysiska geografiska processen se ut som den Burgess gav upphov till. Även Sverige, Stockholm, kan delas in i zoner, dock är zonernas belägenhet inte den samma som i de amerikanska städerna.

Forskare inom den ekologiska skolan inom kriminologi upptäckte snart att brottsligheten i de desorganiserade områdena var oförändrat stor, oberoende av vilka etniska grupper som bebodde området. Man insåg då att det inte var individens etniska bakgrund som låg till grund för dennes brottslighet, utan i de omständigheter under vilka denne lever i. Shaw och McKay beskriver detta på följande sätt:
(...) the fact that in Chicago the rates of delinquency for many years have remaind relativelt constant in the areas adjacent to centers og commerce and heavy industry, despite successive changes in the nativity and nationality composition of the population, support emphatically ther conclusion that the delinquency-producing factors are inherent in the community (...)

Brottsligheten är enligt Shaw och McKay inte genetiskt relaterad till vissa raser eller folkgrupper utan kulturellt överförd. De poängterar att de konventionella värderingarna dominerar i hela samhället, åäven i de delar av staden där brottsnivån är hög. Dem påpekade även att deras teoretiska resonemang inte kan appliceras på all brottslighet, utan var främst tillämplig på brottslighet hos dem fattiga unga män som ofta begår brott i grupp.

Den ekologiska inriktningen inom kriminologin är fortfarande leande och producerar ny och intresant forskning. I Sverige har exempelvis Wikström gjort en studie där brottslighetens geograftiska fördelning har studerats i Stockholm. Idag har det ekologiska perspektiv stor betydelse för de så kallade problemorienterade polisarbetet som präglar det svenska polisväsendet. den geografiska fördelningen av brottsligheten, som numera kan famställar på datoriserade kartor, nyttjas i allt sötrre utsträckning för att använda polisens resurser på ett mera effektivt sätt.


Drifferentiella ssociationer
Edwin Shuterland, 1934, publicerade sin teori och differentiella associationer i boken "principels of criminologi". Begreppet differantiella associationer och en del av de formuleringar som används i själva teorin kan svåra att överföra till svenska. Svensk översättning av de nio teser som teorin bakom den process som leder till att en individ begår brottsliga handlingar:
- Brottsligt beteende är inlärt (detta sker ansikte mot ansikte med andra människor och relationer, samt media)
- Inlärning av brottsligtbeteende sker genom interaktioner med andra personer i en kommunikationsprocess.
- Huvuddelen av inlärningen av brottsligt beteende sker i grupper med andra nära, personlighen relationer medlemmar emellan.
- Inlärningen av brottsligt beteende inkluderar:
* Tekniker att begå brott, som ibland är mycket komplicerade och ibland mycket enkla. (Inte bara kofot mot dörr för att begå inbrott, utan brytandet mot de etablerade normerna etc)
* specifika motiv till den aktuella brottsligheten, drivkrafter, rationaliseringar och attityder.
- De specifika motiven och drivkrafterna lärs in utifrån en definition av lagen som fördelaktigt respektive ofördelaktigt för individen.
- Individen begår brott på grund av att definitionen som stödjer brottsligt beteende (prokriminella) för överhanden över definitioner som stödjer konformt beteende (antikriminellt)
- Individens anknytningar (associationer) till individer med de olika definitionerna av lagen (de pro- och antikriminella) kan variera med avseende på frekvensen, varaktighet, prioriteringar och intensitet (- Olika relationer ger olika typer av inlärningar)
- Den process som leder inlärning av brottsligt beteende, genom individens anknytningar till brottsliga och icke-brottsliga beteendemönster, involverar samma mekanisk som är involverade i andra typer av inlärning.
- Eftersom brottsligt beteende är ett uttryck gör generella behov och värderingar, kan det inte förklaras med sådana eftersom att icke-brottsligt beteende är ett uttryck för samma sorts behov och värderinar.

Shuterland 1945: "Is 'white collar crime' cirme?" - "är brott av dom mäktiga brott?", han menade på att mekanismen mellan fattiga och rika var densamma.
- Shuterland kan i många anseenden vara ekobrottsfadern.
- Förkastade helt de biologiska och psykologiska förklaringarna till brottslighet, han såg istället brottsligt beteende ur ett sociologiskt perspektiv. Den viktigaste utgångspunkten för honom var att allt beteende, dvs. även den brottsliga beteende, är inlärt och att inlärningen i första hand sker från människor som står individen nära.


Differentierad förstärkning
Ron Akers, 1985, hävdar precis som Shuterland att brottslighet är inlärt samt att inlärningen äger rum i olika typer av sociala situationer. Dock omformulerar hans Shuterlands teori i mera behavioriska, inlärningspsykologiska temer. Akers var övernes om att det fanns subkulturer i samhället.
- Om inlärningen av beteende sker inom ramen för dessa subkulturer är sannolikheten stor för konflikt med det etablerade samhällets lagar.
- Akers teorier gör det enklade att emiriskt studera de processer som leder till att individen; definierar lagens stadgande som fördelaktiga respektive icke fördelaktiva för honom själv.
- Aker ser alltså samma process som Shuterland, fast i behavioriska termer där individen får belöning respektive bestraffning för olika typer av beteende.

Begrepper Differentierad förstärkning påminner om  begrepper differential association - De beteende som individen får stöd för är förstår de som har störst sannolikhet att bli upprepade. I synnerhet är sannolikheten för inlärning av beteendet stor om förstärkningen av det aktuella beteendet kommer från dem som står individen närmast.

Sammanfattning (storlek 13)

-Grunderna till den samhällsvetenskapliga förskningen inom brottslighetens orskaer har till stor del utvecklar under 20- och 30-talet vid universitet i Chicago - chicagoskolan.
- Chicagosolans största bidrag till vår förståelde av mekanismerna bakom brottsligt beteende är att de skiftar fokus, från individens ansvar till samhällets ansvar för individens förehavanden. I så mårro an både Shaws och McKays samt i viss mån Shuterlands syn uppfattas som deterministisk. Det är förhållanden i de samhälle i vilker människor lever i som procucerar dessa individers brottslighet.
- Inom Chicagoskolan kan man urskilja fyra olika inriktnigar:
* Socialekologisk teori - bygger på upptäckten av olikheter mellan olika zoner i amerikanska storstäder, det var inte bara bebyggelsen i olika delar av staden som varierade. Även invånarnas levnadsförhållanden skilde sig åt, dessa skillnades speglades bland annat i stora variationer i brottsligheten mellan invånarna i de olika delarna. Orsaken till den höga brottsligheten i de fattiga områderna kallas för zone in transition.
* differentiella associationer - varierande anknytningar skapades av Edwin Shuterland och avsåg de olikartade relationerna som en individ har till andra individer som påverkar denne i pro- respektive antikrimill riktning.Dessa relationers påverkan varierar, samt dess påverkan på individens hållning till lagtydigt respektive kriminellt beteende.
* Symbolisk interaktionism
* Kulturkonflikter
- Enligt Shuterland sker inlärningen genom en mpngfasetteras process, där inte bara själva tekniken att begå brott överförs utan också en mängd kulturelement relaterade till brottsligt beteende.
- Shuterland, Shaw och McKay var överrens om att sociala desorganisation låg bakom den traditionella brottsligheten. Han var dock också en av dem första som studerade vad vi idag skulle benämna ekonomisk brottslighet. Denna typen av brott uppstår självfaller inte bara bland de allra fattigaste människor i socialt desorganiserade stadsdelar. Inlärningen av brottslighet genom varierande anknytningar sker således inte endast i slummen.
- Teorin om differentierad respons, Akers 1985, har inspirerats av differentiella associationer och bygger bland annat å psykologen skinners inlärningsteori. Akers menade att olika typer av beteende får olika sorters socialt bemötande.