Orkar inte det med detta väder längre, jag ger upp, hissar den vita flaggan. Inte ens det kvarblivna godiset från igår kan stilla min ångest över vädret. Glöm att jag sätter mina fötter utanför dörren om det inte är för en djävla bra andeledning, och då menar jag djävligt bra. Lagade nyss en portion pasta, gott men på något sjukt sätt känner jag att jag skulle kunna äta mera trots att min mage inte säger att den är hungrig. Bäst att låta bli då kanske... 

Egentligen borde jag sätta mig och ta tag i lite matteuppgifter eftersom det är prov på måndag men orkar inte just nu, det får helt enkelt bli lite senare. Jag känner att jag vill göra saker och ting men har ingen ork eller lust att ta tag i mig själv och göra det. Börjar jag med något kommer det att var halvhjärtat och så vill jag inte ha det.. Det enda jag gjort helhjärtat idag är att plocka ordning i rummet (förberedelse inför morgondagens storstädning: Damsugning, bytandes av lakan etc så jag slipper det när jag sedan kommer hem.. När det nu bli... Fy fan vad sorglig jag lät där men det blir lätt att jag tycker synd om mig själv när jag inte orkar med dagen.

Fy sjutton vilket långt inlägg det här blev då... Varsågod läsare, puss.